
I Sverige har vi filmklubbar där man kan prenumererar på film, när man sett en så skickas den tillbaka och så dyker det upp en ny allt efter önskemål i brevlådan efter några dagar. I England så finns det dock något mycket roligare, men med exakt samma upplägg bara mer exklusivt. Företaget Fashion Hire måtte vara listiga som rävar, de som går med i deras "klubb" får prenumerera på snordyra väskor av endast äkta vara. Det finns tre olika nivåer av lyx kategorier att till gå: Cheap and chic, Fashion Freak samt Glamour Queen baserad på smak och tycke. Väskorna kostar olika mycket och de flesta går att hyra så länge den känns hyrtagaren kär men Hermès Birkin (som de stavar lite som de vill) den dyrgripen får bara hyras per månad och då till en kostnad av 300 pund per 30 dagar.
Ja jag inser ju snabbt här att detta är det enda sätt för mig att någonsin få fylla en Birkin med personliga tillhörigheter, men jag hoppar den chansen. Tack så fantastiskt mycket, men nej tack! Ponera att jag lägger ca 3500 - 4000 kr på att hyra en pink Birkin 30 dagar och väskan kommer hem välbevakad av svenska motsvarigheten till UPS. Jag tar emot den, gullar med den, fyller den med alla mina finaste saker och njuter i fulla drag av min nya (30 dagars) vän. Först entrar en oförstående make rummet och lägger fram fakta som - För dessa pengar skulle du kunnat åka med en vännina på spa en helg! Sen kommer det två lurviga katter med massor av hår och vassa klor och tänder, till saken hör att inget kommer in i detta hem utan att det provats lite av grabbarna. De biter lite för att kolla vad det kan tänkas vara, sedan rivs det lite för att kolla kvalitén och när det är klart då kliver Lexington ner i varan som i detta detta fall är väskan och kloar lite innan han slår sig till ro. Väskan görs sedan omsorgsfullt rent från alla spår av katt, efter det får jag lov att sitta i soffan med Birkin i knät för att vakta den så att inga fler problem uppstår. Fram åt småtimmarna somnar jag av utmattning och vaknar sedan med ett ryck när jag hör glatt sjungande dotter bärandes på Birkin som nu har gått från lyx till någon form av transport till alla dockorna. Tyvärr blir det lite för mycket saker i väskan så ena sidan av handtagets fästet släpper och mitt i all tumult inser vi att morgonens yoghurt laggts i väskan för en senare förtäring men som sedan runnit ut och blandats med kletiga tuggummin i botten på väskan! Bye Bye Birkin! För så skulle det bli, med all säkerhet så med förståndet intakt så får det bli ett vänligt men bestämt nej tack till Birkin!
En mycket rolig idè är det i alla fall och en mycket roligt sida att drömma sig bort en stund på. Det fanns bara en sak som upprörde mig en smula och det var att min dyrgrip var nästan gratis, endast ynka 60 pund i månaden! Listiga som rävar måste de vara som sagt, bara man entrar sajten så börjar härtslag och hopp om snygg väska att skena iväg! Listigt mycket Listigt!