Boken En liten stund är skriven av favoriten Anna - Clara Tidholm och är en rak och okomplicerad bok om det lilla i vardagen som gör livet så härligt. Det som slog mig när jag provläste den på ett seminaruim i går är att man allt för ofta ser dagen ur ett vuxet perspektiv och glömmer hur annorlunda det kan se ut för ett barn. Exempelvis jag som mamma när jag ser tillbaka på gårdagen minns jag sressa till dagis, vidare till skolan för en heldag där, hämta på dagis, åka och handla och sedan stressa hem för att ställa fram maten på bordet innan Bollibompa. Leka, bada, säng och så får mamma sitta ner och Andas! Astrid som haft en fin dag på dagis tycker att det är roligt att gå och handla med mamma och när det blir bokinspirerad middag med pannkakor och sylt tycker hon att det är toppen, och det sista hon säger innan hon kryper ner i sängen är - Åhh villken bra dag det varit idag!

"Nino är en kaninpojke som har gjort pannkakor. Men när han har ätit massor av pannkakor med sylt och grädde finns det fortfarande en hel trave pannkakor kvar. Vad ska han göra med dem? Då får han syn på kaninflickan Anni ute på vägen. Han bjuder in henne på pannkakor. När hon har gått märker Nino vad tomt det blev. Och lite tråkigt. Nästa dag regnar det. Nino känner sig ensam i sitt hus. Men så ser han någon komma långt borta under ett rött paraply. Det är Anni. Anni har med sig en liten burk med en liten, liten bit körsbärspaj som de delar på."
Bilderna är fyllda med värme och fast de ser enkla ut så är de mycket uttrycksfulla.

Det finns många fina stunder i ens vardag att minnas om man bara ger sig tid att lära känna dem!

Bild och bokbeskrivning: Adlibris

Martina Haags bok Hemma hos Martina fick jag samma dag som den gavs ut och den på börjades samma kväll, när jag läst så många kapitel mina kvällströtta mammaögon klarade så la jag boken på nattuksbordet … och där ligger den fortfarande kvar för dagar när det är lite motigt och man behöver piggas upp. Faktum är som vi alla vet men sällan vill erkänna är att ha barn är inte en dans på rosor hela tiden ej heller att vara gift, så vissa dagar när allt bara är kaos och man tror att man ska avlida av irritation på både dotter och make (samt katter) då är den boken så bra för den sätter ett glatt leende på ett liv i kaos. Nu hör inte dessa tillfällen till vanligeheterna, men de dyker upp ibland …

Eftersom jag tyckte så mycket om den första så hoppas jag att nya boken även den baserad på diverse krönikor och lite nyskrivet material kommer att erbjuda lika mycket glädje. Nu när boken kommer och filmen  som bygger på Martinas andra bok Underbar och älskad av alla (och på jobbet går det också jättebra) Snart är klar hoppas jag att hon snart återvänder som krönikör på tidningen Mama, jag vill inte höra om mer magsjuka på flygplan och köttbullar i pungen (det var bara inte roligt …) Jag vill ha Martina och hennes fina familj och teckningar tillbaka!

"Varför hörs någon vråla SÅÅÅHÄÄÄÄR HAAAR INTEEE MARIIIAAANNE FREDRIKSSOOON DEEEEEEET i det lilla vita huset i Bromma? Vad gör man när man är så trött att man inte står ut en enda sekund till och vill stoppa in hela sin familj i ett skåp? Varför ser Martina Haag ut som en smurf med pösbyxor? Och vad gör hon egentligen instängd i en hiss med Viggo Mortensen på en lyxig björnfäll?
Hur ska man bära sig åt för att få en riktigt vidrig julafton? Och kommer verkligen Hans Blix att kunna reda ut bråken hemma hos familjen Haag?

Svaren och mer därtill får du i Martina-koden – återkomsten" som släpps 13 september.

Bilder: Piratförlaget, Provläs här!

Så kan då alla paparazzi andas ut, jakten på första bilden är över … Suri med stolta föräldrar i tidningen Vanity Fair som som släpps i USA idag och resten av världen den 12:e. Bilderna (22 sidor) är tagna av Vanity Fairs egen Annie Leiboviz som även tog de första bilderna på Toms andra två barn. Hon är söt som en knapp lilla Suri lik både mamma och pappa.

Bild: Vanity Fair